Veckans citat

Veckans bästa citat kommer från Josh Rushing, före detta pressofficer i amerikanska armén och numera korrespondent för Al Jazeera English.

"You have to realize, on a week where the news mentions hardly anything but Anna Nicole Smith, there are events happening around the world."- Josh Rushing på Daily Show 16/7.

Sug på den, Aftonbladet.

Believe the hype

Alla, och då menar jag verkligen alla har hyllat Åsa Linderborgs bok ”Mig äger ingen”. Lika misstänksam som man ska vara mot mediedrev ska man vara mot mediehype. Normalt när en enig kritikerkår hyllar en film eller bok brukar den vara politiskt korrekt, tillrättalagd och/eller relativt intetsägande.Därför var det med viss bävan jag i förrgår började läsa boken.

Åsa Linderborg är född och uppvuxen i Västerås. Finns det något som kan kallas partiadel inom Vänsterpartiet tillhör hon den; både hennes mor och mormor är framträdande personer i partiet.. Hon är före detta historiker vid Uppsala Universitet och jobbar för närvarande som skribent på Aftonbladets kulturredaktion (för övrigt den enda del av Aftonbladet som inte sjunkit ned i tabloidträsket). Att jag läst och uppskattat hennes texter där lugnade mig inte, en bra skribent blir inte nödvändigtvis en bra författare.

Det ska inte förnekas att jag verkligen ville tycka om den här boken. Åsa Linderborg är en av den svenska vänsterns intelligentaste röster och jag håller med henne i det mesta hon skriver. Dessutom utspelas boken i Västerås, en stad jag bor i och har bott i under 26 av mina 32 år så jag skullle känna igen mig i miljöerna. Jag har även haft förmånen att träffa några av personerna i boken, dock ej huvudpersonen eller författaren. Trots att jag därmed var någorlunda betingad att gilla denna bok knockade den mig fullständigt. Detta är inte en bra bok. Det är en fantastisk bok. Jag rankar läsupplevelsen lika högt som mitt första möte med Majakovskij eller när jag som 20-åring läste Stig Claessons ”Samtal på ett fjärrtåg”.

För er som levt under en sten de senaste månaderna kan jag berätta att boken i första hand är ett porträtt av Åsas far, härdarmästare Leif Andersson och förhållandet dem i mellan från det att Leif får huvudvårdnaden om henne när hon är fyra år fram tills hans död nästan trettio år senare. Det är en kärleksfull men uppriktig berättelse om kärleken mellan far och dotter, men också frigörelsen, uppvaknandet och ibland avskyn hon känner för sin far och hans tillkortakommanden. Åsa Linderborg skulle lätt kunna ha fallit i sentimentalitetsfällan, men undviker den skickligt. Varenda mening, vartenda ord känns äkta och oförfalskat. Apropå sten; det är nog materialet man bör vara gjord av för att inte gripas av denna berättelse.

Ett sista betyg på boken; jag sträckläser sällan böcker. Denna bok låg jag dock och läste till 3 på morgonen trots att jag skulle gå upp fyra timmar senare (eftersom jag skulle få besök tidigt på morgonen). När jag blev själv fortsatte jag läsa tills boken var slut. När den var slut var jag både glad och sorgsen.

Nu ska jag läsa någonting mindre omvälvande, nämligen Floyd Gottfredssons Mickey Mouse. Men alla måste läsa ”Mig äger ingen”. Nu.

Följdaktligen

Den senaste tiden verkar någon slags positivitetstrend svepa igenom bloggosfären. I alla fall har både Johan Lindahl, Johan Lif och Ulrika Andersson skrivit om att det klagas för mycket i bloggar och att man ska skriva om sådant man gillar i stället. Var nu inte oroliga, kära läsare, jag är en obstinat gnällspik och som den icke-opportunist jag är kommer jag oförtutet att klaga vidare. Jag tar det igen för säkerhets skull: Jag kommer fortsätta att klaga. Jag vet inte vad det är som får folk att överge klagandet men jag tror att det kan vara någon form av sommarkänslor. Till er kan jag bara säga: snart så sitter vi där i januari med 20 timmars mörker och tycker att CSI är dagens höjdpunkt. Då kommer ni allt att klaga igen. Kappvändare!

Så, för att motverka denna trend så kommer nu:

SCHREMSER.SE:S ICKE-KOMPLETTA LISTA ÖVER FÖRETEELSER SOM VÄCKER AVSKY

Förutom vuxna män i baseballkeps och folk som inte ringer innan de dyker upp så finns det alltså en hel del annat som ger mig huvudvärk. Dessa saker är, utan inbördes ordning:

- Rhapsody in rock
- Fernet
- Philip Seymour Hoffman (Capote var ett sömnpiller)
- Folk som kallar Cognac för ”konjagare”
- Folk som kallar whisky för ”virre”
- Folk som kallar alkoholhaltiga drycker för ”hojtarolja”
- SMHI (På midsommarafton kollade jag SMHI:s ”just nu” rapport. Den sa att det skulle vara 20 grader och uppehåll. Det regnade och var 12 grader. Starkt jobbat.)
- VLT:s SPAN-bilaga
- Bartendrar som inte vet hur man blandar en Gimlet
- Carl Bildt-imitatörer
- Carl Bildt
- Göran Persson-imitatörer (vi vet att han är tjock och dryg och der var knappt roligt ens 1995)
- Folk som säger ”Ja, nu går vi mot mörkare tider” på midsommarafton
- Peter Siepen
- Sweden Rock Festival (1200 spänn för att se Twisted Sister. Va?)


Och sist men inte minst

- Skitlånga rockgalor för välgörande ändamål

Denett kräver sin förklaring. Till och med DN noterade det bisarra att hålla en 22 timmar lång rockgala för att minska klimathotet. Under de timmar jag kollade så var en av de återkommande apellerna ”Stäng av era eldrivna apparater”. Så därför håller man en TJUGOTVÅ TIMMAR lång Tv-sänd gala? Ett sådant tilltag renderar naturligtvis ett klimatmärkt ”Folk är idioter”-pris till galans arrangörer. Slit det med hälsan. Skulle ni inte vilja ha det, släng det då i kärlet märkt ”Logiska felslut”. Glad sommar!

För er som undrar vart texten om Chris Benoit tagit vägen, så har jag valt att ta bort den på grund av hur historien har utvecklat sig. Någon gång ska jag sätta mig och skriva något om detta, men en hyllningstext till en förmodad dubbelmördare känns inte helt korrekt.

Gnäll

Betrakta bilden här ovanför. Är den från beredskapstiden eller från en butik i Sovjetunionen 1987? Nej det är den inte. Den är tagen av mig idag. Är det så att kriget har kommit och vi måste skynda oss ner för att hamstra. Nej det är bara så att Hemköp i Västerås är en synnerligen kass butik. Detta är alltså inget sorgligt jourlivs i ett ytterområde utan en av centrala Västerås största matbutiker. Det här är inte första gången som inköpen krånglar. Exemplen är många, men det märkligaste är nog ändå att de inte hade krossade tomater på en och en halv vecka. Förklaringen? "Det är ingen basvara". Häpp. Det trodde nog jag (och alla Sveriges studenter) att det var.

Imorgon går jag till Konsum istället. Naturligtvis får inköpschefen på Hemköp i Västerås ett "Folk är idioter"-pris också. Drt är inte heller någon basvara.

Liten guide för modemedvetna socialister

Såsom den stilikon jag är så har jag enligt devisen "av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov" beslutat mig för att hjälpa er mindre trendkänsliga att piffa upp er inför sommaren 2007. Håll till godo!

Ute: Palestinasjal
Inne: Panamahatt

Ute: Stor stark
Inne: Gimlet

Ute: Myrorna
Inne: Dressmann

Ute: Bockskägg
Inne: Handlebar-mustasch

Nu är ni redo för en härlig svensk sommar. Ta det lugnt därute och gör ingenting jag skulle göra. Glöm inte att allt är inte guld som glimmar.

För den som längtat efter en dos Schremser så länkar jag till min debattartikel i lördagens VLT. För alla icke-västeråsare så kan jag meddela att Mimer är det kommunala bostadsbolaget i Västerås.

En liten rättelse är på plats också; i papperstidningen förekommer en bild med tillhörande bildtext (som inte är skriven av mig) där det står att Miljöpartiet bryter mot minst två av sina grundpelare. Det håller jag inte med om alls. I min artikel står att de bryter mot en, och endast en, av dem. Det är allvarligt nog.

La dolce vita.

Idag har jag varit hos läkaren som konstaterade att min förmodade blåskatarr var borta. Min teori är att det beror på de ofantliga mängder tranbärsjuice jag druckit de senaste dagarna. Sen när jag kom hem ville ett österrikiskt bossa-band bli vän med mig på Myspace.

Mitt liv är i sanning glamoröst 24/7.

Man får vad man betalar för

Mikael Wiehe har ”attackerat” Danmark inför självaste drottning Margerethe, skriver bland annat DN. Majestätsbrottet i fråga utspelades på en av Öreundskommittén anordnad tillställning. Wiehe var inhyrd för att bjuda på ”lite underhållning” men började inför ögonenn på den danske drottningen och det svenska kungaparet att uttala sig om den danska invandringspolitiken. Bland annat ska han ha sagt: -Många danskar bor i Malmö för att det har stiftats lagar som förbjuder dem att leva i Danmark med den de älskar för att han eller hon kommer någon annanstans i från. Det är en skam! Stämningen gick inte i taket, men däremot verkar stora delar av journalistkåren och en del bloggare gjort detta. ”Wiehe tar priset i oförskämdhet”skriver denne bloggare bland annat.

Frågan är ju: hur kan man vara förvånad? Oavsett om man tycker att Wiehe har rätt eller fel i sak (jag råkar tycka att han har rätt) så borde man varit beredd på detta. Mikael Wiehe är en av Sveriges mest politiska artister och att han skulle ta tillfället i akt att reagera mot den danska Le Pen-politiken borde rimligen inte förvåna någon. Wiehe är ingenhovnarr som man hyr in för att få sig lite underhållning till avecen. Till detta ändamål har vi Robert Gustafsson. Nej, Wiehe är en artist som byggt hela sin karriär på ett patos för rättvisa och en politisk övertygelse. Så om kungen hostade upp konjaken på uniformen så är det Öresundskommittén som ska ha kemtvättsräkningen. De är de enda clownerna i detta sammanhang.

Naturligtvis får Öresundskommittén veckans ”Folk är idioter”-pris för att de inte kollat upp vem de hyrde in. Velbekomme!

Arosvallen-rasismens högborg?

För en stund sedan damp dagens VLT ner i min brevlåda och på förstasidan kan man läsa att Syrianska anmäler Västerås SK för rasism. Syrianskas ordförande Andreas Terniz påstår att Västerås SK:s spelare kallat Syrianskas svenska spelare för "landsförrädare". Att detta skulle vara osant kan jag förtås inte bevisa, jag var inte på Arosvallen och än mindre nere på planen, men det låter orimligt av flera skäl. Innan jag går in på varför kan det kanke vara på plats att berätta att jag inte har något samröre med VSK, jag håller inte ens på dem.

För det första så verkar det väldigt konstigt att VSK, som innan matchen faktiskt låg sist i division 1 Norra, skulle ta värdefull träningstid i anspråk för att undersöka vilket medborgarskap spelarna i Syrianskas A-trupp innehar och dessutom tvinga spelarna i Väterås SK att lära sig dessa. Terniz menar förmodligen bara att de "etniska svenskarna" fått emotta dessa glåpord. Detta låter också orimligt. Det är förvisso sant att VSK inte byggt sin klubbidentiet kring en specifik etnisk grupp (som till exempel just Syrianska) men det är ingalunda så att VSK:s A-trupp innehåller speciellt mycket fler "etniska svenskar" än Syrianska. När Terniz hittar på en motsättning mellan en "svenskklubb" och en "invandrarklubb" målar han helt enkelt upp luftslott och skadar inte bara VSK utan även sig själv och fotbollen i stort. Att rasistanklagelserna kom efter att en del av Syrianskas ditresta supportrar betett sig illa är förstås bara en slump.

In på scenen kommer då domarkontrollanten Lars Carlsson. Han menar att VSK-klacken skrikit rasistiska glåpord och gjort hitlerhälsningar. Att Carlsson överhuvudtaget lyckats höra vad VSK-klacken skriker är en bedrift i sig, jag har på den tiden jag hade frikort och då och då besökte Arosvallen inte uppfattat speciellt mycket från klackens håll. Men, Carlsson menar att de skrikit "Ut med packet". Detta kan förstås tolkas rasistiskt...om man varit på en fotbollsmatch. Jag antar att Lars Carlsson varit på fler fotbollsmatcher än jag och han bör därför vara medveten om att "Ut med packet" skriks så fort motståndaren ligger ner, gör en ful tackling och i en mängd andra situationer, oavsett etniciteten på spelaren. När AIK mötte Barcelona i Cupvinnarcupen 1997 och "pausunderhållningen" var Christer Sandelin skanderade i princip ett fullsatt Råsunda "Ut med packet!" och jag är tämligen säker på att ingen på Råsunda på fullt allvar ville deportera den forne Style-ikonen. Att hemmaklacken hånar och försöker psyka motståndarna hör till fotbollen, och det vore ju olyckligt om klackarnas hejaramsor ska tolkas olika beroende på vilket lag de möter.

(Detta är förvisso ingenting nytt. Med jämna mellanrum anklagas AIK-klacken för rasistattacker på grund av att de kastat bananer på någon mörkhyad Djurgådsspelare. Detta har dock ingenting med spelarens hudfärg att göra utan banankastning är ett öde som drabbar alla spelare i Skansens Stolthet, oavsett hudfärg.)


Återstår då Hitlerhälsningen. För detta finns inget försvar, nazisthälsning klassas som hets mot folkgrupp och är således ett brott. Men Hr Carlsson hade uppenbarligen smugit sig ut för en fisketur när man hade historia i skolan. Så här säger han nämligen när Hitlerhälsningen kommer på tal: -Nu satt ju jag på andra sidan, men de står med knuten näve i 45 graders vinkel. Det är väl en hitlerhälsning, eller jag vet inte ... vad kallar man det? Vad man kallar en knuten näve i luften vet jag inte, men någon hitlerhälsning är det inte. För Lars Carlsson och alla andra som inte riktigt hängde med i SO-ämnena så kommer nu en liten guide.

Dags alltså för:

SCHREMSER.SE:S NAZISTHÄSLNINGSGUIDE:
Skriv ut och spar!


Vi börjar då med vad Lars Carlssion trodde var en hitlerhälsning.



Detta är INTE en Hitlerhälsning.



Detta däremot är en hitler-hälsning. Notera de sträckta fingrarna.






Slutligen:


Detta är, trots de sträckta fingrarna, ingen hitlerhälsning utan en VINKNING. Observera de utspridda fingrarna och den lite för glada minen.


Sådär. Naturlgtvis får också Lars Carlsson mitt första "Folk är idioter"-pris. Grattis, Lars!

Meryem Can och fotboll.

I gårdagensVLT skriver Meryem Can om svensk fotboll och att den behöver en attitydförändring. Anledningen är att det är för få killar med invandrarbakgrund i det svenska landslaget. Det må så vara, men de argument hon använder för sin sak är i bästa fall okunniga och i sämsta fall unket fördomsfulla. Låt oss börja med det rent okunniga. Can skriver att fotbollen skulle bli roligare med fler invandrarkillar i lagen. Att fotboll ska vara rolig är dock ingen självklarhet. Visst, för att de som inte är intresserade av fotboll ska titta på en match är det ett krav. Helst ska då en match se ut som en ”Best of”-DVD med en massa spektakulära mål gärna till lite tuff rockmusik. Men för spelare, ledare och inbitna åskådare spelar det ingen roll om fotbollen är rolig, bara rätt lag vinner. Jag ser alltså hellre AIK vinna med 1-0 än ser dem förlora med 9-7.

Nästa argument tyder också på okunnighet. Det handlar om att svenska ledare inte klarar av invandrarkillarnas egoism och kaxiga stil och måste lära sig att tillmötesgå dem på en individnivå. Det handlar om Jantelagen menar hon. För det första är allt snack om jantelagar bara ett jävla gnällargument från folk som tror de är bättre än vad de egentligen är. Riktiga talanger och genier som exempelvis Zlatan eller Ingemar Bergman blir inte stoppade av någon jantelag, de presterar ändå. De som däremot är halvkassa på vad de gör, som exempelvis Jesper ”Porslinskatten” Blomquist och Lina Perned, gnäller om Jante så fort deras karriärer haltar. För det andra så tyder Cans argumentation på att hon aldrig sett en pojkmatch. I nioårsåldern är alla pojkar, oavsett om de heter Muhammed eller Örjan, en Zlatan Ibrahimovic. Alla vill dribbla och spelarna är som en getingsvärm runt bollen. Men när de kommer upp i åldrarna så är lagbygget viktigt, för fotbollen är en lagsport. Då får man dra ner på egoismen och den kaxiga attityden och tänka på lagets bästa.

Det tredje, riktigt unkna argumentet kan jag inte ens skylla på Meryem Cans uppenbara okunskap om fotboll. Det handlar om att invandrarkillarna (”Zlatanerna”) dribblar och att svenskarna bara slår långbollar. Briljant. Vad kommer nästa krönika att handla om? För få svarta i ”Lets Dance” (negrer är ju så dansanta?) eller för få finansministrar med judisk bakgrund (judar har ju så bra hand med pengar)? Eller ska vi kanske komma överens om att ursprunget inte har något med vilken talang man har att göra? Om Meryem Can inte är övertygad så tycker jag hon ska titta på någon krönika från EM 2004 där Grekland, (ett land som ligger söder om Zlatans hemland Bosnien och därmed enligt Cans kraniemätarretorik borde vara ännu mer dribblare) med en fotboll så tråkig att de fick Trelleborgs FF att framstå som Brasiliens VM-lag 1970, vann hela turneringen.

Sådär ja. För er som vill ha en något mer nyanserad(jag har för fan slutat röka för några veckor sen , vad begär ni?) kritik av Cans artikel rekommenderar jag Johan Lindahls blogg.

Helgtips

Nu är det ju helg och folk går ut och tar en öl eller två. Därför kanske det kan passa bra med några sälvförsvarstips. Håll till godo och kom ihåg att dessa tips ENDAST SKALL ANVÄNDAS I FÖRSVARSSYFTE!

Jag måste bara länka till den här artikeln där Martin Kristensen "analyserar" Åsa-Nisse-flmerna. Ett citat: "Av filmens 73 minuter åker Nisse och Sven båt i 35 minuter – i sanning ett djärvt grepp av Ragnar Frisk. Här har slutligen dramaturgins lagar brutit samman under den allt omfattande entropin."

Läs och njut!

Visst behöver vi P1...

Även om debatten om fördumningen av P1 har förts med lite väl mycket brösttoner så kvarstår faktum; P1 är en viktig kanal. Varje gång jag lyssnar på P1 så känns det som jag lär mig något nytt. När det senast hände i P3 minns jag knappast, möjligen i Tomas Tengbys sorgligt bortglömda intervjuprogram "Prat" någon gång 1995-1996. I den lobotomerade skvalradion har det aldrig inträffat.

...men behöver vi TV 3?

I TV 3:s så kallade samhällsprogram Insider avslöjar de idag att de alkomätare man kan köpa på bensinmackar inte är att lita på. Vilket scoop. Dels så känns hela företeelsen med egenhändigt inhandlade alkomätare löjlig (varför ens sätta sig bakom ratten efter att ha druckit någon som helst alkohol?) och dels så känns det som om hela inslaget är en ursäkt för att se Aschberg dyngrak i rutan. Underhållningsvärdet är kanske stort, men hör det hemma i ett samhällsprogram? Dessutom, har vi inte sett Aschberg stupfull redan, bland annat när han testkörde rättfull på en övningsbana (något som Trafikmagasinets Carl-Ingemar Perstad för övrigt gjorde redan för 12 år sedan)?


Jag är förresten fullt medveten om att jag nu riskerar att göra som min namne Kristian Lundberg, dvs såga en sak som inte sänts, men det struntar jag i. Skulle det nu visa sig att detta reportage skulle ha någon vinkel som kan bedömas vara av allmänintresse så lovar jag dock att krypa till korset.

Är det inte...?

Jag inleder denna blogg med en liten spaning: Är det bara jag som tycker att denne eftersökte diamanttjuv är mycket lik Alf Svensson?

Nystart

Så här ser alltså schremser.se ut. Iallafall nu. Förhoppningsvis kommer layouten att snyggas till lite inom de närmaste veckorna, men eftersom jag vill börja på denna nya blogg redan nu så tjuvstartar jag lite.

Onwards and upwards!