Sommarläsning: Tandooriälgen

Sent om sider har jag då läst ”Tandooriälgen” av Zac O’Yeah. När boken kom hörde jag mycket talas om den och tyckte att premissen var intressant. Boken utspelas nämligen i en nära framtid. Klimatförändringarna har drabbat Europa hårt. Sverige har tropiskt klimat och öknar har brett ut sig över stora delar av kontinenten. Sverige är en del av Sydasiatiska unionen med Indien som ledande makt. Boken utspelas i Göteborg, eller Guatampuri som staden nu heter. Kokospalmer växer på Avenyn och etniska svenskar, eller ”infödingar” bor i ghetton och är för det mesta missbrukare och/eller prostituerade. De infödingar som inte är det jobbar inom låglönyrken, eller som huvudpersonen Herman Barsk, som polis. Boken börjar med att Barsk slinker in på sin favoritsylta, titelns Tandooriälgen, för att äta en bit. Där upptäcker han att tre män styckats och grillats i lerugnarna.

Så långt är allting bra. En intressant bakgrundshistoria, ett chockerande brott och en mördarjakt. Tyvärr så slösar O’Yeah bort allt detta intressanta på att skriva en deckare av modell 1A. Huvudpersonen Barsk är en av alla dessa Beckkliner (frånskild polis med hälsoproblem). Han har en våldsam arbetskamrat, som inte heter Gunwald Larsson utan Krister Pärsson. Bakom mordet ligger naturligtvis en konspiration som ska förbereda för en amerikansk invasion. Barsk har till och med en CIA-kontakt, som naturligtvis är psykotisk och som naturligtvis bor i en lagerlokal. Allt detta känns igen från hundra andra, mer välskrivna, deckare. O’Yeah hade kanske kunnat komma undan med denna dussinintrig om han haft den som förevändning för att koncentrera sig på att beskriva världen som den ser ut i boken, men problemet är att så inte är fallet. Nu blir det varken hackat eller malet och slutresultatet blir en dålig deckare förlagd till en miljö som saknar substans. En besvikelse helt enkelt. Läs en Wallander-deckare, eller ännu hellre en Sjöwall-Wahlöö-deckare, istället.